Natur & Kultur

                                                             - värt att bevara!

Höga natur- och kulturvärden i biosfärområdet

En levande kust och skärgård vill vi ha. Det förutsätter både levande natur och kultur som balanserar för att möta vår tids utmaningar: Fisk som förökar sig och fiskare som vet hur de bör fiskas. Betade, blomstrande hagmarker och lantbrukare som med djurens hjälp kan skapa dem. Levande träbåtsvarv och hantverkare som håller liv i traditionen. Markägare och brukare som vet när lövskogar, stränder och våtmarker mår som bäst. Världsarv och hällristningar som besökare och företag vördar genom kloka bidrag och förhållningssätt. - Ta del av Blekinge Arkipelags fantastiska natur och kultur här!

En grön arkipelag

Lövskogskust och ekhagmarker
Blekinges kust och skärgård är känd för att vara grön, ofta hela vägen ner till vattenbrynet. Lövskogar av framförallt bok och ek, men med frekventa inslag av andra ädellövsorter är väl anpassade till klimat och jordmån i området. Visste du att en ek, Blekinges landskapsträd, som får stå fritt kan växa i 300 år och leva i ytterligare 300 år för att slutligen dö i 300 år? Under tiden hinner upp till 1500 arter att etablera sig och leva i symbios med trädet. Om eken står i hagmark blir artrikedomen ännu större - under en enda komocka kan man hitta upp till 400 arter som annars inte skulle funnits där. Blekinge Arkipelag har haft betade marker i cirka 2000 år. Det har satt sin prägel både på mångfalden och landskapsbilden - en naturbetesskog kan också vara ett öppet landskap. 


Vad gör Blekinge Arkipelag gör för skogsbruk, naturbete och lantbruk >>>
Naturbete på Tjärö
Äldre ekskog med naturbetesmark i Vambåsa naturreservat
Lövsprickning i bokskogen på Sternö
Vägga fiskehamn, Karlshamn

Träbåtsvarven

De små träbåtsvarven i Blekinge Arkipelag har varit många genom åren, både i skärgården och utmed fastlandskusten. Idag finns endast två kvar, det ena ligger på kusten i Saxemara nära Ronneby och det andra på Hästholmen i Karlskrona. Saxemara båtvarv uppfördes 1927 och här finns fortfarande daglig verksamhet och möjlighet att både beställa och beskåda Blekingsekor och andra typiska allmogebåtar från Blekinge. Det är fantastiskt att båtbyggararvet fortfarande lever och ännu mer fantastiskt att se hur hantverkarna axlar traditionen under det praktiska skapandet. Saxemara båtvarv ägs idag av Blekinge Museum. Båtvarvet på Hästholmen kan bl a besökas under varvets dag som hålls i samverkan mellan Hästholmen-Ytteröns samhällsförening och föreningen Allmogebåtar i Blekinge.

Blekinge Museum kan du hyra din egen blekingseka!

Mer om biosfärområdets marina historia och historisk sjöfart hittar du på Marinmuseum i Karlskrona och på Sjöfartsmuseet i Karlshamn

Saxemara båtvarv.
Missa inte Marinmuseum i Karlskrona!

Levande kustkultur

Småskaligt kustnära yrkesfiske
Ännu finns några verksamma småskaliga och kustnära yrkesfiskare i Blekinge Arkipelag. De har sina hemmahamnar i såväl Karlskrona som Ronneby och Karlshamn och har ofta det gemensamt att de fiskar på olika arter under olika delar av säsongen. Det finns hos många en stor medvetenhet om att fisk och fiske i Östersjön behöver tas om hand av svenska och omkringliggande länders myndigheter på ett nytt och mer rigoröst vis än det gjorts hitintills. Blekinge Arkipelag stöttar processer mot ett ekosystembaserat fiske och på vägen fram är det viktigt att kunskaper och färdigheter hos de småskaliga kustfiskarna hålls vid liv. Flera av dem landar och säljer sina fångster direkt till slutkund. 

Vad gör Blekinge Arkipelag för ett hållbart fiske >>>

Småskaligt kustnära yrkesfiske i Blekinge Arkipelag

Båtvarvet på Hästholmen i östra skärgården, uppfört 1912
Väggavarvet, Vägga-slipen och fiskebåten Edit, Karlshamn
Havsöring på lekvandring, Kungsforsen, Mörrumsån
Gäddan trivs i vårt bräckta kustvatten

Grunda vikar och hårdbottnar

Med Blekinge Arkipelags 800 öar och skär bildas mycket lugnt vatten, eller "bleke" som vi säger här, därav namnet Blekinge. De många grunda vikarna och hårda bottnarna av klippor och stenblock värms upp tidigt på våren och här växer ofta blåstång - en oersättlig livsmiljö och uppväxtplats för ungefär hälften av alla djurarter i havsområdet. Försvinner tången har fiskyngel svårt att hitta mat och skydd och andra djur får ont om föda. Förutom fiskyngel ser man ofta olika kräftdjur här, t ex tångräka och tångmärla. Här finns även båtsnäcka, korvmask och östersjömussla. Spiggen är vanlig och ibland kan man hitta en tångsnälla, en långsmal så kallad kantnålsfisk som är släkt med sjöhästen och suger i sig plankton med sin snabelliknande mun. Det är alltså viktigt att vikarna inte exploateras och fylls ut och det är av största vikt att de inte växer igen av alger som kan kväva annan växtlighet. Att hålla Östersjön fri från övergödning är därför en stor utmaning och viktig uppgift för oss alla.

Vad gör Blekinge Arkipelag för att reducera övergödning >>>

Klicka på länken nedan för information om växter och djur i våra hav. 

Många kobbar och skär är fågelskyddsområden, fredade mellan april och juli

Fisk!

Alla fiskarter i Blekinge Arkipelag är viktiga för ekosystemen, många fåglar och däggdjur livnär sig i stor utsträckning på fisk. Även blekingeborna har en gång i tiden bosatt sig just här för fiskens skull och traditionellt har lax, torsk och sill varit de viktigaste arterna för husbehovs- och yrkesfisket. 

Kändisarna i fiskevärlden idag är framförallt gädda, lax och havsöring - arter som många sportfiskare besöker biosfärområdet för att fånga. Gäddan växer sig ovanligt stor i vårt bräckta kustvatten och detsamma gäller för lax och havsöring som ofta vandrar med sillstimmen och äter sig kraftiga på pelagiskt djup. 

Hela vårt laxbestånd föds i välkända Mörrumsån i västra delen av biosfärområdet, en å som också har kvar ett bestånd av fisken som ser ut att ha nio ögon, nejonögat (men som i själva verket har sju gälöppningar och två ögon).

 Ytterligare ett tiotal åar inom biosfärområdet är viktiga uppväxtplatser för bland annat havsöring och sik. I slutet av september och början av oktober kan man se både lax och havsöring hoppa i Kungsforsen på väg upp till sina lekområden i Mörrumsån.

Vad gör Blekinge Arkipelag för fisken >>>

 
Grund vik på Almö
Hårdbottnar med bl a blåstång är viktiga uppväxtplatser
Fredrikskyrkan invigdes i närvaro av kronprins Adolf Fredrik, 1744
Kungsholms Fort utanför Tjurkö. Donjonen stod klar år 1841
Drottningskärs kastell vid Aspö, byggdes 1680-1750.

Världsarvet örlogsstaden Karlskrona

Kasta ankar i Karlskrona, staden som grundades 1680, då Karl XI beslöt sig för att anlägga landets nya marinbas här. Mer än 300 år senare ligger marinbasen fortfarande i Karlskrona – staden där gammalt möter nytt och tradition möter innovation.

Karlskronas imponerande och väl bevarade arkitektur och stadsplan gav staden världsarvsstatus år 1998, och vart du än går kan du se bevis på detta. Flotta kyrkor, pampiga torg, paradgator och försvarsverk lockar besökare från hela världen. Med en unikt bevarad arkitektur och kulturmiljö platsar Karlskrona på världsarvslistan, som stoltserar med drygt tusen objekt - alla värda att bevara. Karlskrona ansågs särskilt intressant tack vare att den ursprungliga utformningen av staden, med sina rötter i barockens arkitektoniska ideal, det anmärkningsvärda varvet och systemet av befästningar är exceptionellt välbevarade.

Utdrag av UNESCOs motivering, december 1998:
”Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en europeiskt planerad örlogsstad inspirerad av anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för andra anläggningar med liknande uppgifter. Örlogsbaser spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flotta var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är det bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar.”

Delarna som utgör världsarvet Örlogsstaden Karlskrona är:
     •  Stadsplan och äldre bebyggelse på Trossö och Björkholmen, t.ex. runt
          Stortorget, Kungsbron och Bastion Aurora
     •   Örlogsvarvet och örlogshamnen
     •   Stumholmen
     •  Skärva herrgård
     •  Lyckeby kronokvarn med dammen och stenbron
     •  Kungsholms fort (befästning)
     •  Drottningskärs kastell (befästning)
     •  Kurrholmen (befästning)
     •  Godnatt (befästning)
     •  Koholmen (befästning)
     •  Ljungskär (befästning)
     •  Mjölnarholmen (befästning)
Upplev världsarvet på ARK56 och läs mer om ovanstående delar. 

Kontakta Karlskrona Turistcenter  för information om olika guidade turer som erbjuds i världsarvet Karlskrona.



Naturreservat & hänsynsområde

Biosfärområde Blekinge Arkipelag innefattar drygt 50 naturreservat som alla har sina särdrag och är utsedda för sin speciella natur. Det kan vara fråga om gammal ekskog, frodiga betesmarker, fantastiska utsiktspunkter, uppskattade strövområden och intressanta eller rödlistade arter. Exempel på fina och uppskattade reservat är Sternö-Boön i Karlshamn, Gö i Ronneby kommun och Knösö i Karlskrona. Vid besök i de olika reservaten gäller olika regler, i vissa är det tillåtet att tälta, ha med hund och att elda, medan det är otillåtet i andra. Bästa sättet att hålla koll på det är att ladda ner Blekinge Arkipelags gratisapp för besök i biosfärområdet, ARK56, eller titta på Naturkartan

Utanför Listerby i Ronneby kommun ligger hänsynsområde Listerby skärgård, med bland annat de fina, större öarna Arpö, Vagnö och Slädö med ett antal mindra öar och skär. Området är använt av lantbrukare i många år och har ett småbrutet landskap av beteshagar, skog, strandängar, hällmarker och sandstränder. Hit kan man komma och vila öronen (inte tillåtet att framföra motorfordon) och njuta av prakten på ängs- och hagmarker med bl a orkideer.

Mer info om Listerby Skärgårds hänsynsområde >>>

Här finner du en besöksguide till de flesta av Blekinges naturreservat

På Länsstyrelsens hemsida hittar du bra info om allemansrätten >>>

Knubbsäl kan förekomma vid sälreservatet i Abramsäng på östkusten
Ejdern är vår största dykand, hanen (med delvis vit fjäderdräkt) kallas för guding och honan för åda
Rödbena vid Lindö udde



Här kan du se några exempel på djur som lever i Blekinge Arkipelag och emellanåt visar sig för den vaksamme (från vänster till höger, uppifrån):

1) Skäggdopping, 2) Ekoxe, Blekinges landskapsdjur, 3) Gråsäl
4) Abborre, 5) Blåbandad jungfruslända, 6) Rådjur
7) Amiral, 8) Ekorre, 9) Visent (finns endast i Eriksbergs naturreservat)

Myllrande våtmarker & fågelliv

Som Selma Lagerlöv så fint lät Nils Holgersson konstatera, ser det blekingska landskapet ut att falla mot havet i tre trappsteg, från norr till söder. Från skogsbygd via odlingsbygd till kustbygd. De små åarna som bär vattnet mot havet är många och den mänskliga påverkan på dessa har genom de senaste seklerna varit stor - de har rätats upp, flottledsrensats och fått kvarnar och andra byggnationer uppförda vid strandkanterna. Dessutom har naturliga våtmarker dikats ur och fyllts ut vilket gjort att vattnets långsamma väg mot havet har skyndats på och att det inte längre har samma möjligheter att sjunka genom jordlagren, renas och fylla på grundvattnet. Men här och var har både åar och våtmarker restaurerats, det näringsrika vattnet från skogs- och odlingslandskap får tid att sedimentera och näringen kan tas upp och bildar grund för ett myller av liv. På platser där våtmarkerna hamnar nära kusten blir de ofta bra lekplatser även för havslevande gäddor. Eftersom många småkryp trivs bra i det näringsrika vattnet blir våtmarksområden också en samlingsplats för olika fåglar. 

Vad gör Blekinge Arkipelag för våtmarker >>>

Myllrande våtmarker finns bland annat vid Åryd, Järnavik och Lösen.
 

Men inte bara våtmarkerna lockar till sig fåglar. Den biologiska mångfalden är gynnsamt hög även i andra delar av  Blekinge Arkipelag och dessutom blir de sydligaste havsuddarna ett bra riktmärke och en första efterlängtad landningsplats för flyttfåglar under våren. Även under hösten siktar man de stora fågelsträcken vid uddarna, fast då på återtåg mot sydligare breddgrader. Vintertid är det inte ovanligt att havsörnar dyker upp och stoltserar med sitt enorma vingspann. Exempel på fina fågellokaler med anpassade platser att rigga kikaren är bl a Torhamns udde och Utlängan (Karlskrona), Lindö udde (Ronneby) och Munkahusviken (Karlshamn).

Havsörn i Blekinge Arkipelag

Kulturlandskap och kulturlämningar

I nära 2000 år har öar och kustremsor betats av tamboskap i Blekinge Arkipelag och naturbetesmarker är ett kärt inslag som ofta betyder öppet och lättillgängligt landskap med hög biologisk mångfald. Speciellt kor har en positiv påverkan på marken där de trampar runt, betar lagom hårt och släpper ifrån sig bästa sortens näring till ett stort antal örter och insekter som är helt beroende av att djuren finns här. Hamlade träd, bl a ask och lind, påminner om tider när också lövträden var av stort värde för att kunna tillhandahålla mat åt lagårdens och stallets djur. På några ställen slår man fortfarande ängarna på gammalt vis och bidrar därigenom till att vårda landskapet och artrikedomen ytterligare.

Stenhuggartunna med redskap på Boön, Karlshamn
Litet stenhuggarmuseum finns på Tjurkö, Karlskrona

Danskt gränsland

I flera hundra år var Blekinge danskt gränsland som vid upprepade tillfällen utsattes för svenskarnas hot och övergrepp. Två exempel på detta inom Blekinge Arkipelag är Ronneby blodbad som ägde rum 1564 och skövlingen av Kristianopel år 1611. 1658 slöts freden i Roskilde vilket innebar att bland annat Skåne, Blekinge och Halland blev svenskt. Danmark försökte återta sina förlorade landskap bland annat genom skånska kriget 1675-79 och var nära att lyckas. Kriget avgjordes slutligen i slaget vid Lund 1679 och försvenskningen av Blekinge och Skåne tog fart på allvar.

Biosfärområdets landskap har formats även av dansktiden och de rasande krigen. Som exempel kan nämnas Karlshamns kastell som togs i bruk 1675 och räknades till rikets försvarsverk fram till 1865. Som mest var uppemot 400 man stationerade på holmen.

Historiesällskapet Castellanerna håller idag guidade turer och bjuder årligen in till Kastellets dag.


Hällristningar vid Horsahallen på Torhamnslandet
Slåtter vid Steneryds lövängar

Stenhuggeriet

De slipade klipphällarna är ett annat karaktäristiskt kännetecken i Blekinge Arkipelag, men även denna hårdaste del av landskapet har människan också förändrat. Idag kan man knappt sätta sin fot på någon av de lite större öarna utan att kliva över stenskravel, det vill säga rester av den långa stenhuggeriepoken (1860-1930). 

Gnejs, granit och diabas blev hård valuta och marker som tidigare ansetts obrukbara blev plötsligt värdefulla. Den huggna stenen blev bland annat blocksten och gatsten eller knott som de kallades. En flitig stenhuggare kunde under enstaka arbetsdagar hugga upp emot 1000 gatstenar. Ersättningen under början av 1900-talet var 1 öre/gatsten. 

När industrin var som störst runt sekelskiftet jobbade 3000 man inom stenhuggeriet. Visste du att Stockholms stadshus och Empire state buildning har betydande inslag av granit huggen i Blekinge Arkipelag?

Mer om stenhuggeriet i Blekinge:
Blekinge Museum
Skärgårdskraft på Tjurkö

 
 
Karlshamns kastell ligger på Frisholmen i stadens hamninlopp
 

Hällristningar och gravhögar från bronsåldern

Möckleryds Hällristningar är beläget på vägen mellan Jämjö och Torhamn i Karlskrona kommun. Hästhallen (Horsahallen) är med sina 140 figurer Blekinges största hällristning med över 80 skeppsbilder av en för platsen karakteristisk typ. Dessutom finns skålgropar och mindre figurer av varierande slag. Hällristningarna har tillkommit under bronsåldern (1 500 – 500 f Kr) och anses ha en religiös-magisk innebörd. Som all magisk konst är de svårtolkade. Vissa figurer vittnar dock sannolikt om fruktbarhetskult. Hästhallen ligger i en bygd som främst utmärks av bronsålderns fornlämningar, däribland flera andra hällristningslokaler.

Mer info finns på Östra Blekinges Hembygdsförenings hemsida >>>


I Sternö utanför Karlshamn finns Blekinge Arkipelags största gravhög, Höga rör, även den från bronsåldern.  Den är ca 5 meter hög och varierar mellan 30-40 meter i diameter. I gravar av denna typ lades ofta redskap och smycken av brons. De stenar som täcker graven är förmodligen från klapperstensfält i närheten. För våra soldyrkande förfäder från bronsåldern måste det ha varit en hänförande utsikt från platsen, som ligger 53 m över havet. Kanske en storman från bronsåldern fått sin grav här.
Direktörsvillan är en av ett 15-tal byggnader uppförda strax före sekelskiftet.
Naturum Blekinge har utställningar och program för både stora och små
Utforskning av Gribshundsvraket vid Stora Ekön
kulturreservat i biosfärområdet

Brunnsparken, Naturum & Gribshunden

Ronneby Brunnspark är en park bestående av fem olika "trädgårdar" och drygt 15 olika byggnader som stått kvar sedan sent 1800-tal och sekelskiftet, då platsen var en kurort dit man kom för att dricka brunn och återhämta sig genom bad, promenader och gymnastik. Området ligger naturskönt och gränsar till Brunnsskogen som idag har lättilgängliga grusvägar för vandring och cykling. I parken finns  Doftträdgården, Japanska trädgården, Rododendronberget, Rosenträdgården och Vårträdgården som alla prunkar på sitt sätt under olika delar av sommarhalvåret.
I den gamla byggnaden Gymnastiken finns idag Naturum Blekinge med många fina utställningar om Blekinge-typisk natur och kultur. På Naturum finns även en liten utställning om Blekinge Arkipelag. Under sommarhalbvåret finns ett gediget program för en mängd intressanta utflykter och guidade turer i landskapet.


I den s k Kallvattenkuren finns Blekinge Arkipelags kontor och ett projektkontor för ett blivande Ronnebymuseum som har fokus på det spännande Gribshundsvraket, skatterna i Västra Vång och Ronnebys historia. Gribshundsvraket var ett danskt örlogsskepp av karacktyp som seglades av unionskungen Hans då det förliste utanför Stora Ekön i Blekinge Arkipelag år 1495. Detta senmedeltida skepp har bevarats väl av Östersjöns vatten och är idag det enda arkeologiska fyndet av denna typ av skepp. Det röner stor internationell uppmärksamhet efter hand som skeppet och dess intresseväckande föremål tas om hand i en pågående marinarkeologisk forskningsprocess. Det går redan idag bra att besöka Kallvattenkuren för en guidad tur genom vrakets historia.

 
Bild av Gribshunden i utställningen på Kallvattenkuren