Utmaning & utgångspunkt

Ett hållbart lantbruk i Blekinge Arkipelag handlar om att skapa förutsättningar för lantbruksföretagens fortlevnad. För att våga steget att lägga om till ekologisk odling och uppfödning behövs nya kunskaper och ibland en direkt kontakt med slutkunden - korta led mellan producent och konsument! Det handlar också om att använda odlad mark och vatten på klokaste vis, både för människa och mångfald. Med hjälp av ny tillgänglig kunskap och teknik kan Blekinge bidra till en högre grad av nationell självförsörjning. Ett hållbart skogsbruk i biosfärområdet handlar om att satsa på arter och bruk för att möta klimatutmaningar och bevara biosfärområdets biologiska mångfald - hur kan vi ha ett ökat värde på skogen utan ökat uttag av virke?

Vattenkvalité och vattenhushållning

Blekinge sluttar från norr till söder, från skogs- och lantbruksbygd till kustbygd och Östersjön. Alla diken och åar tar ohindrat närings- och humusrikt vatten med sig ut till havet och landskapets förmåga till vattenhushållning är liten. Hur hänger det ihop? Jo, historiskt sett har människan påverkat både våtmarker och vattendrag. Våra naturliga våtmarker har mer än halverats genom utdikningar och utfyllningar för att skapa mer yta för jordbruk och byggnationer. I våtmarkerna hindras vattnets framfart på sin väg mot havet, det hinner sedimentera och näringsämnena fångas upp av växtlighet i och runt våtmarken. Våra vattendrag har vi rätat upp och rensat från stenblock för att kunna flotta timmer, bygga kvarnar och fördämningar med effekten att vattenhastigheten ökar, botten blir hård, höljorna färre och lek- och uppväxtplatser för flera arter försämras. Med återställda vattendrag och våtmarker kan landskapets vattenrenings- och vattenhushållningsförmåga förbättras avsevärt. Vattenkvalitén i vårt kustvatten kan bli så mycket bättre att algblomningen i havet upphör. En ökad grundvattenbildning med hjälp av restaurerade våtmarker och vattendrag kan vara ett avgörande sätt att hushålla med vatten under klimatförändringarnas värmeböljor. Läs mer om våra våtmarker och vattendrag >>>

Naturbete, odling och försäljning

Naturbetesmarker är betesmarker som inte gödslas, där inga kemiska bekämpningsmedel används och som inte gått under plogen på lång tid. Arter som är konkurrensstarka kan därmed hållas tillbaka och ge plats åt den mångfald av örter som i sin tur möjliggör livsutrymme för många insekter, fåglar och däggdjur. Tamdjur som går på bete är alltså en förutsättning för denna artrikedom - många gamla naturbetesmarker har övergått till skog när de inte aktivt betats. På de flesta ställen förmår inte vilda betesdjur hålla markerna öppna på det sätt som våra tamdjur gör och då är det främst nötkreatur som spelar stor roll.

Mycket talar alltså för att vi skall behålla och restaurera naturbetesmarker. Men debatten om vad som ur klimatsynpunkt är bra mat är snårig. Sant är att väldigt mycket av det nötkött som produceras idag i världen sker på ett sätt som miljömässigt ger många negativa effekter. Det nötkött som idag helt produceras på stall är en betydande miljöbelastning, medan naturbetesproducerat kött i och för sig ger upphov till en del metangas men samtidigt innebär väldigt stora miljövinster. Det är alltså viktigt att skilja på kött och kött.

Även om det i biosfärområdet är betydligt bättre ställt med arealen av naturbetesmark jämfört med Blekinges skogsbygd, är det ställvis så lite kvar att det är tveksamt om de mer sällsynta djur- och växtarterna som finns där, kan klara sig på så få och isolerade ytor. För att vara på den säkra sidan när det gäller att bevara Blekinges naturbetesmarker med dess kultur- och naturvärden skulle fler igenvuxna arealer behöva restaureras, och det skulle behövas mer betesdjur, inte minst nötkreatur.

För att detta skall bli möjligt och för att vända den labila situation som idag råder behöver det bli ekonomiskt lönsammare för lantbrukare i Blekinge Arkipelag att hålla igång sina naturbetesmarker. Deras ekonomi är dels beroende av de miljöersättningar som Jordbruksverket skall betala ut för sådana marker. Idag är ersättningarna för låga och betalas inte ut i tid. Läs mer om Naturbete i Blekinge Arkipelag >>>

Skogsbruk

Intresset för skogliga värden och kunskaper om hur man kan få ett klimatanpassat och mer hållbart skogsbruk i Blekinge Arkipelag behöver öka. Samverkan inom skogsnäringen är idag relativt liten och större kunskap om vikten att göra speciella anpassningar inom det värdefulla biosfärområdet är viktigt för att öka motståndskraften mot klimatförändringarnas extremare vädertyper. Andelen skogsägande kvinnor är stor och kan engageras mer än idag.

Ett skogstillstånd som är mer klimatanpassat när det gäller trädslagsblandning, skötselmodeller och tekniker är önskvärt och skulle ge oss ett förbättrat skydd och en annan beredskap. Ett anpassat skogsbruk och mer ädellövskog ger högre biologisk mångfald. Det gynnar dessutom besöksnäringen och man räknar med att enbart ekosystemtjänsten rekreation och hälsa i Blekinges lövskogar betingar ett värde av 195 miljoner kronor. Detta skulle kunna gynnas ytterligare av en högre beställarkompetens hos skogsägare när de vänder sig till entreprenörer för avverkning, gallring eller röjning.

Ekologisk odling och lokal försäljning

Ekologisk odling ger värdefulla växter, insekter och fågelarter - naturen mår bra av ekologisk odling! Utan kemiska bekämpningsmedel, tack vare odling av olika grödor på fälten och med betande djur är mångfalden dubbelt så stor runt en ekologisk gård som runt en icke ekologisk. Faktiskt är det så fiffigt att fler insekter, fåglar och markorganismer på ekogården minskar behovet av bekämpningsmedel, hjälper grödorna genom ökad pollinering och förbättrar växternas näringsupptag. Att ställa om från traditionell odling till ekologisk kräver dock en stabil basekonomi och god kännedom om alternativen, något som de små lantbruken i biosfärområdet ibland behöver stöttning för att förvärva.

Vad händer när ekobonden skippar kemiska bekämpningsmedel? Jo, det finns en lång rad smarta lösningar som ekobonden tar till för att hantera skadedjur, svamp och ogräs. En del släpper loss skalbaggar som äter upp skadedjuren, andra kör med falska parningsdofter som förvirrar inkräktarna. Men framför allt så väljer ekobönderna tåligare växtsorter och odlar dem på olika platser från år till år, det gör att risken för angrepp minskar. Alla dessa insatserna ger oss en rikare natur, vi slipper oroa oss för rester av bekämpningsmedel i maten och för att bonden ska bli sjuk - dessutom blir vattnet renare.

Bekämpningsmedel påverkar inte bara de skadedjur eller ogräs som det är tänkt att bekämpa. Gifterna påverkar även annat levande runt gården, kan vara direkt skadliga för den som arbetar på gården och rester av ämnet riskerar att stannar kvar i maten vi äter.

Bekämpningsmedlen stannar inte heller bara på området det behandlar utan sprids i värsta fall till vattendrag, sjöar och grundvatten där det kan skada växter och djur och utgöra ett hot mot dricksvattnet. Det är dyrt att rena dricksvatten från bekämpningsmedel.

Många ekologiska gårdar har också en verksamhet riktad mot turism och gårdsförsäljning. Det lockar besökare till andra delar av biosfärområdet än städerna och bidrar till en levande landsbygd. Mer om ekoodling hittar du i länken: 

https://cdn.naturskyddsforeningen.se/uploads/2021/05/11103351/nyttor_med_eko_2018_0.pdf