Senaste nytt:

Lägesrapport från Mörrumsån hösten 2020, SVT Blekinge:  https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/laxarna-dor-i-morrumsan-for-attonde-aret-i-rad

Nu är den här!

Under en längre tid har bröderna Stig och Börje Salming tillsammans med Save the Baltic Salmon samt en rad ideella finansiärer arbetat med att skapa en ny stiftelse som ska kunna finansiera forskningen på vad som orsakar tiaminbrist i Östersjölaxen. Kika gärna in och lämna ett bidrag!

SLU Aqua utkom med den här rapporten under oktober 2020:

Svenska laxbestånd i Östersjön_SLU Aqua 2020-10-16_slutlig.pdf

Havs- och Vattenmyndigheten har under 2018-2020 finansierat följande rapporter: 

HMI 2020_tiaminbrist-i-ostersjoomradet_Hylander et al.pdf
SYNTESRAPPORT_Östersjölaxens hälsa_Noomi Asker_2019_slutlig.pdf
Weichert et al 2020 A multibiomarker study on Atlantic salomn (Salmon salar L.) affected by the emerging Red Skin Disease in the Baltic Sea.pdf

Våra insatser för östersjölax och forskning

Sedan 2017 har vi gjort olika insatser för att skapa opinion kring laxens sjuklighet och att något görs för att ta reda på vad som orsakar dessa akuta bekymmer. Det är svårt att bara se på när tusentals fiskar i vattendrag från Torne älv till Mörrumsån plågas och avlider. Svårt att tänka sig åar och älvar utan laxfiske och mycket tråkigt att näringsidkare ska behöva demontera sin verksamhet för att inget görs trots att forskningen vill gå vidare och ta reda på orsakerna.

I september 2018 lämnade vi en uppmaning till regering och myndigheter att agera. Bild: SVT
Skrivelsen föreningen skickade till centrala myndigheter och regering (2018) var en uppföljare till skrivelser som gjorts från Mörrums Kronolaxfiske (2017) och från Länsstyrelsen i Blekinge (2012). Blekinge Arkipelags skrivelse undertecknades av 12 olika organisationer inom yrkesfiske, sportfiske, naturskydd och förvaltning. Ingen av dessa skrivelser är till dags dato formellt besvarad även om Havs- och vattenmyndigheten idag uppmärksammar tiaminbrist på ett annat sätt än vad som gjorts tidigare. 

Nyhetsinslag på SVT >>>
 
Tiaminbrev underskrivet.pdf

2019 höll vi en välbesökt informationsdag för myndigheter och politiker, men även allmänheten var välkommen. Bland annat föredrog forskare från Linnéuniversitetet, Stockholms universitet, Naturskyddsföreningen och Mörrums Kronolaxfiske. I åhörarskaran deltog bland flera Havs- och Vattenmyndigheten, Havsmiljöinstitutet och ett par av länsstyrelserna. Tack vare vår ambassadör och fotograf Ben Nyberg spelades föredragen in, du kan se dem här längre ner på sidan.

Naturskyddsföreningarna i Blekinge skänkte en kvarts miljon kronor.

Andra resultat av dagen som hölls på Eriksberg Vilt & Natur, var att företag och föreningar överräckte nästan 300 000 kr, dels till Forskare Lennart Balk vid Stockholms Universitet och dels till Dokumentärfilmare Hans Östbom som länge dokumenterat både djur och forskare. Hans film kommer sannolikt att färdigställas under 2020 och kort därefter sändas på SVT, delvis tack vare det insamlade stödet.

Andra sammanhang där vi deltagit för att sprida information och stödja forskningen:


Tips på fördjupande läsning:

Döda laxyngel leder till att tiaminbrist upptäcks i miljön

Balk, L.; Hansson, T.

2017 | Havsmiljöinstitutet (49-51) | ISBN: 978-91-982291-6-5

 Thiamine deficiency impairs common eider (Somateria mollissima) reproduction in the field

Mörner, T.; Hansson, T.; Carlsson, L.; Berg, A.-L.; Ruiz Muñoz, Y.; Gustavsson, H.; Mattsson, R.; Balk,  2017 | Sci Rep | 7 (14451) (1-7)

Vitaminbrist i havet

Hansson, T.; Balk, L.

2017 | Havsutsikt | 2017 (1) (18-20)

 Widespread episodic thiamine deficiency in Northern Hemisphere wildlife

Balk, L.; Hägerroth, P.-Å.; Gustavsson, H.; Sigg, L.; Åkerman, G.; Ruiz Muñoz, Y.; Honeyfield, D.C.; Tjärnlund, U.; Oliveira, K.; Ström, K.; McCormick, S.D.; Karlsson, S.; Ström, M.; van Manen, M.; Berg, A.-L.; Halldórsson, H.; Strömquist, J.; Collier, T.K.; Börjeson, H.; Mörner, T.; Hansson, T. 2016 | Sci Rep | 6 (38821) (1-13)

Thiamine deficiency affecting wildlife health in the Baltic Sea area

Mörner, T.; Hägerroth, P.-Å.; Hansson, T.; Tjärnlund, U.; Gustavsson, H.; Åkerman, G.; Balk, L. 2013 | Wildlife Disease Association (WDA)

The 62nd International Conference of the Wildlife Disease Association | July 27, 2013 | Knoxville, Tennessee, USA

Nutrient deficit among Swedish wildlife

Balk, L.; Hägerroth, P.-Å.; Tjärnlund, U.; Åkerman, G.; Gustavsson, H.; Ström, K.; Ström, M.; Ruiz, Y.; Mörner, T.; Sigg, L.; Hansson, T. 2013 | Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) (9-9)

Hanöbukten, a bay in southern Sweden, where thiamine (vitamin B1) deficiency cannot be excluded as the primary cause of the ecosystem disturbance

Balk, L.; Hägerroth, P.-Å.; Sigg, L.; Karlsson, S.; Tjärnlund, U.; Åkerman, G.; Gustavsson, H.; Ström, K.; Ruiz, Y.; Ström, M.; Mörner, T.; Hansson, T.

Lethal thiamine deficiency in several bird species in the Baltic Sea

Balk, L.; Hägerroth, P.-Å.; Hansson, T.; Tjärnlund, U.; Gustavsson, H.; Mörner, T.; Åkerman, G.

2012 | Clin. Chem. Lab. Med. | 50 (A64-A65) | ISBN: ISSN: 1434-6621

Advances and Controversies in B-Vitamins and Choline | March 6, 2018 | Leipzig, Germany


Utgångspunkt och utmaning


Sjuklig östersjölax
Hösten 2013 dog ovanligt mycket lax i Mörrumsån. De såg ut att ha dött av svampangrepp. Svampsporer finns naturligt i svenska åar och älvar och kan ibland drabba fisk som har ett skadat slemskikt och blir stående i vattendraget  en längre tid efter leken. Det var därför svårt att förklara varför fisken plötsligt började dö av sina svampinfektioner. Eftersom bekymren kvarstod under 2014 och 2015, eftersom liknande rapporter kom från nästan alla svenska laxförande östersjöälvar och eftersom även nystigen till synes frisk lax ibland dog långt innan leken, gjordes veterinärmedicinska provtagningar av Svenska Veterinärmedicinska Anstalten (SVA). Förhoppningen var att hitta ett virus som smittat fisken och gjort den mer mottaglig för svampen. I början av 2017 var man säker på att man hittat det dödliga viruset, men fick senare backa på detta påstående. Fram till idag har fortfarande inget virus upptäckts.

Blekinge Arkipelag har medverkat till Sveriges Radios granskning av problemen med sjuk östersjölax i programmet KALIBER, SR P1: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=7072258

Charlotte Axén (SVA) tar prover på lax i Mörrum sommaren 2016

Vadå tiaminbrist?
Sedan 90-talet har det däremot varit känt att romkorn från odlad lax dött på grund av tiaminbrist, d v s brist på vitamin B₁, ett fenomen som kallas M74. På senare tid har det visat sig att M74 bara är toppen av ett isberg och vetenskapliga bevis finns nu för att även andra vilda och vuxna djur lider av brist på tiamin. I Blekinge och på andra håll i landet har flera arter, såsom östersjölax, ejder och blåmussla, vid flera tillfällen påträffats i svaga och sjukliga tillstånd. Ibland drabbar sjukligheten individerna så hårt att de avlider. Undersökningar har gjorts även på älg, ål, torsk och havsöring.

Eftersom tiamin är ett essentiellt (livsnödvändigt) vitamin kan inget djur, inte heller människan, klara sig utan det. Tar man bort tiaminet ur en individ avlider den omedelbart. Därför är även för låga halter av tiamin också livshotande för alla djur som drabbas. De första tecknen på tiaminbrist är ofta en fysisk försvagning med förändrat och instabilt beteende. Immunförsvaret blir nedsatt och virus eller bakterier kan lättare smitta och göra djuren sjuka. Djurens förmåga att skaffa mat och äta avtar så småningom och reproduktionsförmågan (förmågan att få ungar eller lägga friska ägg) drabbas alltid vid en viss grad av tiaminbrist. Vid ännu lägre nivåer av tiamin tar ofta en förlamning vid och till slut avlider djuret. 

Avlidna laxar i Mörrumsån november 2016. Båda har dött av sina åkommor före leken.

Mörrumslaxen, ett exempel på tiaminbrist och dess effekter

Tiaminbrist i vårt ekosystem är vad man kallar episodisk. Det innebär att den av okänd anledning kommer och går under olika långa perioder som kan vara under ett eller flera år. Laxen i Mörrumsån har varit uppenbart och synligt sjuklig vid flera tillfällen under de senaste decennierna. Även om man ibland kunnat identifiera kända infektioner och patogener (ämnen som framkallar sjukdomar), har inte den bakomliggande orsaken varit känd. Nu vet man dock att mörrumslaxen lider brist på tiamin och den senaste episoden utbröt hösten 2013 och pågår ännu. När laxen stiger upp i ån under maj och juni har den visat tecken på fysisk nedsatthet, hudrodnader och ibland ett ovanligt rörelsemönster. Vissa fiskar har avlidit redan i detta skede medan andra klarat sig fram till hösten.

Effekterna av tiaminbristen hos Mörrumslaxen är långtgående. Först och främst är sjukdomsförloppet ofta utdraget och man kan bara göra antagandet att det innebär mycket stress, obehag och lidande för varje drabbat djur. Den ökade dödligheten gör att miljön runt ån försämras för de som bor och rör sig utmed vattnet under de somrar och höstar då mycket fisk drabbas. När antalet friska laxar minskar i ån blir också fisket sämre vilket minskar efterfrågan på fiskekort. Många stamgäster vid ån tar illa vid sig och upplever att förutsättningarna för deras största intresse och bästa rekreationsätt försämras eller försvinner. 

Mörrums Kronolaxfiske, som är en del av Sveaskog, förvaltar och säljer fisket i ån och får avsevärt sämre intäkter och därmed svårare att bekosta service och andra fiskvårdande åtgärder. I en liten by som Mörrum märks det snabbt även hos andra företag när antalet fisketurister minskar – redskapshandlare, restauranger, olika boende och matbutiker – alla förlorar de på att laxen mår dåligt och dör. 

Det kanske mest bekymmersamma med tiaminbrist i östersjölaxen  är att det vissa år dör mycket fisk före leken. Det betyder att de uppvandrande fiskarna inte orkar lägga sin rom och mjölke innan de avlider, vilket kan hota ett vattendrags hela laxbestånd. Med färre uppväxande och vuxna laxar i havet förändras ekosystemen i Östersjön och förutsättningarna för de få kvarvarande yrkeskustfiskare som ännu delvis kan försörja sig på laxfiske hotar också att försvinna. 

Senare års forskning har också tydligt visat att även om laxens avkomma (rom eller yngel) inte dör direkt av tiaminbristen (det som kallas M74) så producerar många laxhonor idag rom som har för låg tiaminhalt för att helt frisk avkomma skall kunna förväntas. Detta innebär att fiskar med så kallade subletala (icke direkt dödande) skador kläcks. Frånvaro av M74 är alltså inte ett bevis på att friska fiskar produceras i vattendraget.

Professor Lennart Balk tar tiaminprover på laxen i Mörrumsån hösten 2018

Vad görs idag för att det ska bli bättre?

Idag finns en växande medvetenhet om problemen bland de fiskevårdsområdesföreningar och andra organisationer som förvaltar laxälvarna och vid många vatten finns också en övervakning av sjuk eller död lax. Vem som helst kan rapportera fynd till Statens Veterinärmedicinska
Anstalt (SVA) via denna länk: https://rapporterafisk.sva.se/. På sina håll har även jägare hjälpt till med rapportering av onormal död på älg, och ornitologer har kunnat bidra med rapportering av sjuk fågel.

I Blekinge har Mörrums Kronolaxfiske, yrkesfiskare och Johannishus Gods ställt upp med underlag för provtagningar på lax, torsk, havsöring och älg. Kronolaxfisket har dessutom kallat till nationellt möte med olika intressenter, myndigheter och landets spetskompetens för att gemensamt kunna bedöma allvaret och utbredningen av tiaminbristen.


I Sverige leds idag tiaminforskningen av institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) vid Stockholms Universitet. Även Linneuniversitetet (Institutionen för biologi och miljö) i Kalmar och SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) bidrar till att leda forskningen framåt. Under flera års tid har provtagningarna och analyserna fördjupats och man har kunnat konstatera tiaminbrist i flera olika arter. Från en provtagning i Mörrum så sent som hösten 2017 finns preliminära resultat som tydligt pekar mot att även torsken i Hanöbukten är drabbad. Torskens populationer har under flera år gått tillbaka och individerna har minskat i vikt och storlek. I flera länder och på många platser över norra hemisfären (jordens norra halvklot) har undersökningar gjorts på olika arter. Förutom lax, ejder och blåmussla har man även undersökt och visat att europeisk och amerikansk ål lider brist på tiamin. I denna internationella undersökning ingick Sverige, England, Kanada, Island och USA och i alla länderna fanns arter drabbade av tiaminbrist. (Mer om den internationella studien kan man läsa om i Nature, Scientific Reports, ”Widespread episodic thiamine deficiency in Northern Hemisphere wildlife”, en artikel från december 2016 där svenska forskare medverkat: http://www.nature.com/articles/srep38821

Vad beror tiaminbristen på?
Fram till idag har varken vetenskapen eller någon annan kunnat besvara den viktigaste frågan: Vad orsakas djurens tiaminbrist av? Däremot har man kunnat säga att den sannolikt inte beror på att djuren har svårt att ta upp det tiamin som finns i födan. Forskning har också gjorts på om bristen kan orsakas av att djuren byter eller alternerar sin stapelföda (sin vanligaste mat) på grund av förändringar i ekosystemen, men inte heller detta har visat sig vara den bakomliggande orsaken. Inom tiaminforskningen finns nu andra färdiga arbetshypoteser om vad som kan vara problemets kärna. Eftersom de vetenskapliga studierna har observerat tiaminbristen hos flera vitt skilda djurarter är det mest sannolikt att tiaminbristen kan ha en gemensam grundläggande kemisk orsak. Vidare forskning kostar dock pengar och eftersom flera forskare under flera års tid fått klara sig med mindre, ofta privata anslag hoppas man nu på statligt stöd för att äntligen kunna avslöja mekanismerna som hotar så värdefulla och omtyckta arter som älgen, laxen och ejdern, ofta använda som symboler för svensk frisk natur.