Baltic Health Index för Blekinge Arkipelag

Östersjöns och vårt biosfärområdes ekosystemtjänster påverkas av både globala och regionala utmaningar. Flera sjöfågel- och fiskbestånd har minskat, mängden betade öar minskar och därmed habitat för en mängd olika djur och växter. Nivåerna av näringsämnen och miljöfarliga ämnen ökar fortfarande parallellt med att ett alltför hårt industriellt fiske pågår. På kusten har graden av exploatering ökat kontinuerligt och mänskliga verksamheter och intressen ska försöka samsas i kustlandskapet – friluftsliv, sjöfart, vindkraft, försvar, fiske, besöksnäring, skogsbruk och jordbruk för att nämna några. Vi behöver ha verksamheterna för att livnära oss, vi är många och alla behöver vi sysselsättning, mat, tak över huvudet och intäkter för annan konsumtion. Olika delar av samhället, statlig, regional, kommunal, ideell och näringsmässig verksamhet bedrivs ofta utan vetskap om varandra och sammanhangen hotar alltjämt att gå förlorade. Det görs idag ett antal mätningar av olika aktörer i Biosfärområde Blekinge Arkipelag. Dessa mätvärden är officiella och i teorin tillgängliga för tjänstemän, beslutsfattare, allmänhet och näringsidkare – men eftersom mätvärden förvaras på olika ställen och i praktiken kan vara svårtillgängliga. Därför utgör de sällan det stöd de skulle kunna vara i den politiskt-demokratiska processen. Otillgängliga mätvärden kan heller inte tas i bruk för att utvärdera olika verksamheter som försöker förbättra värdena över tid och de kommer inte till användning för allmänheten att skapa sig en uppfattning om hur olika verksamheter och ekosystemtjänster påverkar varandra eller vad som sker över längre tidsperioder.

Under 2021 färdigställdes en första version av det s k Baltic Health Index (BHI) för att enkelt kunna kommunicera hur olika Östersjöbassänger mår och utvecklas. Forskare på Stockholm Resilience Center skapade det digitala verktyget med mätkategorier för sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter av respektive region/bassäng. Det innebar att varje bassäng kunde få en siffra/index på hur de mådde vid mättillfället. De skapade fin grafik och gjorde mätningar och ömsesidig påverkan mer lättillgänglig och lättbegriplig.

Stockholm Resilience Centers BHI inspirerade både styrelsen och kontoret hos Blekinge Arkipelag som under en period sökt ett sätt att mäta, förmedla och utvärdera – mäta hur olika aspekter av vår region förändras över tid, utvärdera vår egen och andras insats för att nå en friskare och mer livlig region och förmedla detta till såväl beslutsfattare och allmänhet som en del av den politiskt-demokratiska processen. Genom ett gemensamt mätverktyg och en gemensam samlad bild av hur olika sektorer mår, hur de bidrar och drabbas kan vi få ett bra underlag för beslut, utvärdera och bättre förstå hur vår region mår. Vår problemställning för detta projekt kan därför sammanfattas med:

Hur kan vi skapa ett gemensamt, mer konkret och lättillgängligt BHI för Blekinge Arkipelag som fungerar som verktyg för beslut och utvärdering och som ger oss ett relevant hälsoindex att kunna följa över tid?